Min dag på Gotland
Det känns inte rätt att påbörja en blogg med klagomål. Men åh vad trött jag är! Det finns ingen energi någonstans i min kropp, förutom den som går åt till att värka. Jag tror att jag har träningsvärk i benen faktiskt.
Detta säger en hel del om min (dåliga) fysik. Varför jag har ont? Jo, igår hade jag turen att få tillbringa hela dagen med Farah och Amra. Det var supertrevligt, vi kollade på gamla medeltida grejer, gycklare, fakirbröderna från talang och massor med folk som ansträngt sig rejält för att Gotlandsmedeltidsvecka skulle ta sig ut på bästa sätt.
Om man som jag aldrig varit på Gotland tidigare är medeltidsveckan en bra tid att åka, jag hade mkt stora ögon och det kändes som om jag förflyttats tusen år tillbaka till en medeltida by.
Det är vackert på Visby ska alla som inte varit där veta, men utan badkläder och i gårddagens sol, ja man kan säga att det tog på krafterna. I af, från tidig morgon 7.30 till sen kväll 22.25, det kändes åtminstone mkt sent. Vi gick och gick och på grund av en pratglad man med "lampan tänd men ingen hemma" stannade vi endast i gräset vid domkyrkan i några minuter samma man störde även en stor del av vår lunch med sitt babbel.
Men som avslutning på Gotlandsberättelsen kan jag nämna min fotoyra, jag avstod bara från att ta bilder på det Farah föreslog och jag vill även nämna färjefilmerna the Duchess med Kiera Knightley (som var deprimerande) och Yesman med Jim Carrey (som var otroligt positiv) som båda är väl värda att se särskilt den första. Det är oerhört chockerande med filmer utan lyckliga slut. 
