marohn

jag känner mig såååå rolig just nu, bryter säkert ihop totalt inom en snar framtid, bra sällskap är jag då.

Ändå trots en del tårar efter den dumma tentan så slår man upp järnmasken och skrattar och berättar historier flamsar och är social som man ska vara.

OCH det är BRA för det gör saken bättre. Även om jag mest kände för att inte se dagsljus någonsin igen, att stänga in mig i min lägenhet och deppa över allt som gått dåligt, så var det inte det jag gjorde. Elller det är en dag imorgon också.

Det gjorde det hela bättre att få hänga med syster  och vänner, allt som får en att må bättre är bra. 


Det är drf jag älskar alla människorna här i linköping, ni är underbara, tack för att ni finns för mig. Oavsett om vi är bra vänner eller inte känner jag att det finns väldigt många här som ställer upp. Det känns tryggt. Det vill jag inte lämna. 

Vilka tänker jag på, ja syrran med vänner, farah såklart, bästa klassen och allt annat folk man bekantat sig med här i lilla Linköping.

aja, läs inte mer om deppiga tankar, läs om roliga saker istället.

Tjingeling